Resursbrist inom mjukvaruutveckling

Mjukvaruinnehållet ökar för att företagen dels ska kunna producera effektivare och dels skapa bättre och nya värden för kunderna. Även automation är viktigt för kostnadskontroll och kvalitetskontroll. Så mycket som möjligt bör ske automatiskt utan manuell handpåläggning inom bland annat test, deployment och pipeline.

– Den här digitaliseringen skapar en resursbrist eftersom det är för få som är riktigt vassa på industriell mjukvaruutveckling, säger Magnus.

Oroliga för fängelse

Mer mjukvara i och runt produkterna gör också att fler regulatoriska krav som cybersäkerhet, ISO-standarder och safety-krav kommer in i bilden. Många företag har ärvt eller byggt vidare på gammal mjukvara som inte lever upp till nuvarande och kommande regulatoriska krav.

Fler organisationer än man tror behöver bygga om stora systemstrukturer eftersom de är byggda för gamla “reglementen”. Man kan fråga sig hur många fel per vecka man måste rätta i ett “gammalt” system jämfört med att bygga ett nytt modernt “utan” fel.

EU-direktivet NIS2 gäller för organisationer inom till exempel tillverkning och transport och innebär bland annat att uppkopplad eller inbyggd programvara ska övervakas under hela livstiden, att uppdateringar ska distribueras snabbt och att ledningspersoner är personligt ansvariga.

– Jag tror att många företagsledningar oroar sig för att hamna i tidningen eller ännu värre att någon skadas på grund av säkerhetsincidenter som att en av deras produkter har blivit hackad eller försvunnit i ett annat land, säger Magnus.

Vi multiplicerar inte med “tecknet för pi”

Industriell mjukvaruutveckling som bygger produkter kräver som sagt kompetens som kan vara svår att hitta. IT-konsulter som kan branschen är ofta ett bra alternativ, men kan upplevas som en stor investering till hög timkostnad.

– Traditionellt brukar “branschen” skämta om att räkna på projekt nerifrån och upp och sen gångra med pi när man estimerar kostnaden. Men om du gör rätt från början så behöver du inte gångra med pi, säger Magnus.

Traditionellt brukar IT-projekt vara förankrade i ledningen och ha start, stopp och en förutbestämd budget. Det gör att man inte har anpassningsförmåga. Magnus menar att de som jobbar utefter långsiktig produktutveckling i stället för i kortsiktiga projekt får ut mest mjukvara per konsulttimme.

– De som hela tiden funderar på hur kunden ska få ut mest nytta får själva ut mest nytta per konsulttimme.

Agila coacher vs effektiva produktteam

Inom mjukvaruutveckling är det effektivt att hela tiden jobba för fungerande programvara, kundsamarbete, täta interaktioner och att anpassa sig till förändringar.

Det är grunden i agil mjukvaruutveckling.

– Jag tycker inte det viktiga är vad man kallar arbetssättet utan att vi leder ett produktteam som ska göra något på riktigt. Det är ingen transformationsresa utan du bygger produkten, och teamet blir sina egna agila coacher, avslutar Magnus.