En intervju med Ashkan Fardost

– Därför måste vi förstå tekniken som något djupt mänskligt

När Ashkan Fardost, tidigare musiker och forskare, idag en av Sveriges mest efterfrågade föreläsare om framtid, digitalisering och mänskligt beteende, gästar Tech Royale blir det snabbt tydligt att teknik för honom inte handlar om prylar – utan om människor. Det är ett samtal om internetgenerationens krock med industrigenerationens strukturer, om varför vår världsbild formats av alfabetet, och vad AI egentligen säger om oss själva. Det är inte teknik om människan – det är människan.

Den dolda påverkan: hur tekniken formar vår världsbild

Ashkans kanske mest fängslande idé är att vår världsbild – hur vi tänker, planerar och organiserar – till stor del formats av något så vardagligt som vårt skriftsystem. I väst har vi i århundraden präglats av det alfabetiska tänkandet. Det är ett system som lär oss att bryta ner världen i beståndsdelar, sätta dem i rätt sekvens, och därigenom skapa logik och förståelse.

Det är en logik som återfinns överallt: i hur vi bygger företag (organisationsscheman, processer, avdelningar), i hur vi styr verksamheter (årsbudgetar, femårsplaner, Excelmodeller), och i hur vi försöker förstå fenomen som AI.

Men internet följer inte den logiken.

Den stora kulturkrocken: sekvens vs samtidighet

Internet är inte sekventiellt. Det är simultant. Det är en miljö där allt händer överallt, hela tiden – och där relationer mellan information är viktigare än den ordning den presenteras i. Det är därför en Wikipedia-artikel är värdefull inte trots att den saknar tydlig början och slut, utan för att den är länkad till tusen andra artiklar.

I detta uppstår en fundamental krock mellan generationer. Den äldre generationen är formad av det alfabetiska paradigmet, med strukturer, hierarkier och processer som grund. Den yngre generationen är formad av internet – och har därmed en annan uppfattning om hur världen fungerar och hur problem ska lösas. Där den ena planerar för att agera, vill den andra agera för att förstå.

Det är inte en generationsfråga. Det är en kognitiv krock mellan två informationsmiljöer.

AI – en spegel snarare än ett orakel

Det är lätt att se AI som något nytt, främmande och potentiellt allvetande. Men Ashkan Fardost menar att det mest intressanta med AI inte är vad tekniken gör – utan vad den avslöjar om oss.

De AI-system som vi använder idag – språkmodeller, rekommendationsmotorer, personliga assistenter – bygger på att vi människor är djupt förutsägbara. Vi är härmapor, säger Ashkan, inte bara i våra beteenden utan också i våra drömmar, åsikter och värderingar. Det är därför AI fungerar – för att den bara behöver titta på en liten minoritet av innehållsskapare för att kunna gissa vad resten av oss kommer vilja ha.

Men AI har sina gränser. Det som vi ofta kallar för visdom – förmågan att intuitivt känna mönster, att fatta beslut med fingertoppskänsla, att skapa något oväntat men rätt – är inte matematiserbart. Det går inte att bryta ner till regler. Det är därför AI aldrig kommer att ersätta den verkligt erfarna ledaren, pedagogen eller kreatören.

I en värld där mycket kan automatiseras, ökar värdet på det som inte kan det.

Från massidentitet till mikrolojaliteter

Samtidigt ställs våra samhällsstrukturer inför en annan typ av utmaning. Tidigare har mycket av vårt samhällsbygge vilat på gemensamma narrativ – massmedia, lägerelds-TV, allmänbildning. En nationell identitet har byggts upp genom ett gemensamt informationsflöde, möjliggjort av tryckpressen.

Men idag har vi alla en egen tryckpress i fickan. Alla producerar, konsumerar och sprider information – och algoritmer sorterar våra flöden utifrån vilka vi är, snarare än vad vi behöver veta. Det skapar parallella upplevelser av samma verklighet.

Det innebär att det gamla samhällslimmet – gemensamma referenser, delade berättelser, kollektiv tillhörighet – börjar lösas upp. För Ashkan är detta inte bara en politisk eller kulturell utmaning. Det är en teknisk konsekvens av hur information produceras och sprids i en ny mediemiljö.

Vad vi på HiQ tar med oss

Ashkan Fardosts perspektiv utmanar. Det kräver att vi lyfter blicken från teknik som verktyg – och ser det som en kraft som formar människor, samhällen och organisationer på djupet.
För oss på HiQ är det en påminnelse om att framtiden inte bara handlar om vad vi bygger – utan hur vi förstår den värld vi bygger i. Om vi vill vara relevanta, måste vi förstå teknikens djupare dimension: som något existentiellt, kulturellt och djupt mänskligt.

Ashkan medverkar i HiQ’s podcast Tech Royale, där vi pratar mer om det du läst. Lyssna här!

Jobba på HiQ

Kontakta oss!

Välj ditt närmaste kontor, ser fram emot att prata!