Marianna, du pratar om vikten av att göra produktdesign
”osynlig” för användare. Vad menar du med det?

– När vi skapar produkter som fungerar bra behöver användarna inte tänka på dem. De gör det de ska utan någon friktion. Mitt mål med vår produktutveckling är att göra designen så intuitiv att användaren helt kan fokusera på sin uppgift, istället för att fundera på hur produkten ska användas. Ofta är den enda återkoppling som team får när något inte fungerar – klagomål är oundvikliga. Men vad som kännetecknar en riktigt väl designad produkt är när allt fungerar så sömlöst att användarna inte känner sig manade att ge någon feedback alls.

Du har också pratat om hur mätbara data är kritiska
i produktutveckling. Vill du utveckla det?

– Absolut. Data bör vägleda oss på två sätt i huvudsak. För det första hjälper det oss att förstå hur användare interagerar med produkten. Vi kan spåra om det finns ett problemområde eller identifiera var användare fastnar. För det andra gör konkreta mätvärden det möjligt för oss att visa effekten av vårt arbete, oavsett om det gäller andra avdelningar eller intressenter. Till exempel, om en viss funktion minskar antalet samtal till kundsupport, är det mätbara och meningsfulla data som bevisar att vi möter verkliga behov. Det handlar om att sätta upp spårbara mål som är relevanta för både teamet och användarna.

Finns det specifika typer av data eller mätvärden
som du tycker är avgörande för att utvärdera en
produkts framgång?

– Både kvalitativa och kvantitativa data är nyckeln. Kvantitativa data, som volymen av kundsupportsamtal eller klickfrekvens, är användbara för att identifiera trender och spåra resultat. Men kvalitativa insikter – som feedback på användarvänlighet eller vad användare tycker är värdefullt – hjälper oss att förstå ”varför” bakom siffrorna. Tillsammans skapar de en komplett bild som är ovärderlig i utvecklingen. Till exempel, om vi minskar klagomål är det fantastiskt. Men att förstå varför användarna klagade från början ger oss en färdplan för framtida förbättringar.

Hur ser du på de ekonomiska aspekterna av produktutveckling?
Vill du berätta mer om ditt sätt att hantera kostnader?

– Det handlar verkligen om att balansera utvecklingskostnader med det värde som en funktion eller förbättring ger användaren. Jag tittar på tre huvudområden: utvecklingskostnader, infrastrukturkostnader och kostnaden för oanvända eller felanvända funktioner. Utvecklings- och infrastrukturkostnader är ganska enkla att förstå, men när vi bygger något som användare inte använder – eller ännu värre, använder på sätt vi inte hade tänkt – blir det en förlust. Genom att hålla användaren i centrum för vår utvecklingsprocess undviker vi att investera tid och resurser i funktioner som inte ger verkligt värde.

Hur håller du ett användarcentrerat förhållningssätt
i fokus för teamets arbete?

– Det börjar med inställningen att produkten inte är något vi skapar bara för att vi kan, utan för att lösa användarnas utmaningar. Vi ställer oss ständigt frågan: för vem bygger vi detta, och vilket specifikt behov uppfyller det? Denna fråga vägleder vårt beslutsfattande och uppmuntrar oss att fokusera på resultat snarare än bara leveranser. Vi utvecklar funktioner som stämmer överens med verkliga användarbeteenden och sammanhang, vilket skapar en starkare koppling mellan vår produkt och vår publik.

Vilka är dina sista tankar för företag som vill anamma detta användarcentrerade förhållningssätt?

– Ta datadrivna beslut, men tappa aldrig bort användarupplevelsen. Bygg funktioner som inte bara fungerar utan också känns naturliga i användarens värld. Och var alltid beredd att ställa de svåra frågorna: Varför gör vi detta? Vem gynnas av det? Är det mätbart? Genom att hålla användarens behov i fokus och ständigt validera med data kan företag skapa produkter som inte bara är funktionella utan också verkligen engagerar sin publik.

Vill du ta del av fler insikter? Besök vår knowledge hub eller kontakta oss!