2020: Pandemins digitala språng
När världen stängde ner 2020 flyttade arbetet hem till köksbord och vardagsrum. Hemnätverk blev en del av företagens attackyta.
Enligt Check Point Research och Interpol upplöstes säkerhetsperimetern samtidigt som molntjänsternas användning exploderade, vilket ökade riskerna dramatiskt. Cyberkriminella såg en möjlighet: phishingmejl om coronatester och vaccin spreds i stora mängder.
Flera källor visar att malwareattackerna ökade markant under året. Vissa rapporter, till exempel AAG IT, uppger en ökning över 350 procent, men detta är svårverifierat – mer etablerade mätningar pekar på en ökning kring 50 procent i vissa kategorier.
2021: Moln och leverantörskedjor i fokus
I slutet av 2020 upptäcktes SolarWinds-attacken, men det var under 2021 som konsekvenserna blev tydliga. Händelsen visade hur en enda leverantör kunde påverka organisationer över hela världen.
Verizon Data Breach Investigations Report beskrev hur intrång allt oftare genomfördes med malwarefria metoder: i stället för skadlig kod använde angriparna stulna inloggningsuppgifter och systemens egna funktioner.
Fler rapporter, bland annat från Tenable och Verizon, visade också på snabbt växande problem med felkonfigurerade molntjänster.
2022: Ransomware på massnivå
Ransomware tog fart på allvar under 2022. SonicWall registrerade 236 miljoner försök under årets första sex månader – det handlar alltså om försök, inte om lyckade intrång.
Många attacker riktades mot sjukhus, myndigheter och industrier. ENISA och Verizon DBIR noterade samtidigt att problemen med dataläckor och attacker mot API:er ökade.
Kostnaderna för intrång steg snabbt och bidrog till att marknaden för cyberförsäkringar växte kraftigt, något som särskilt belysts av Allianz och Marsh.
2023: Social engineering i centrum
År 2023 blev social engineering det största hotet. Enligt DBIR var ungefär tre av fyra intrång malwarefria och byggde på phishing, vishing och smishing.
ENISA och Kaspersky visade att IoT- och edge-enheter blev mer utsatta mål. För att möta hoten satsade organisationer på zero trust-arkitektur och automatisering.
Proofpoints rapport Voice of the CISO visade hur ekonomiska påfrestningar och brist på resurser gjorde många organisationer mer sårbara för cyberbrott.
2024: Kritisk infrastruktur under attack
Under 2024 riktades många avancerade attacker mot samhällskritiska system.
Dragos rapporterade i sin årliga ICS/OT Cybersecurity Year in Review att vatten- och energisektorn särskilt drabbades, ofta med misstänkt statsstöd.
World Economic Forum konstaterade att det blev allt vanligare att angripare kombinerade ransomware med datastöld och försök till geopolitisk påverkan.
Samtidigt ökade det regulatoriska trycket och fler branscher tog fram gemensamma planer för incidenthantering.
2025: AI på gott och ont
I dag, 2025, står AI i centrum. Generativ AI används för att skapa allt mer sofistikerade attacker som deepfakes och automatiserad phishing, men också för att stärka försvaret genom AI-driven upptäckt och respons.
Proofpoint rapporterar att 84 procent av säkerhetschefer oroar sig för sitt personliga ansvar vid intrång, vilket visar att frågan nu är uppe på ledningsnivå.
World Economic Forum pekar på att mänskliga faktorer är den vanligaste orsaken till intrång, ofta i form av misstag eller bristande rutiner vid identitetshantering. Detta driver investeringar i utbildning, simuleringar och strategier som stärker den mänskliga brandväggen.
Moln, identitet och kritisk infrastruktur är fortsatt de vanligaste målen för attacker, enligt rapporter från bland andra ENISA och Microsoft Security.
Från perimeter till människa – och vidare
Utvecklingen mellan 2020 och 2025 visar en tydlig förskjutning: från malwareattacker och ett kollapsande nätverksperimeter till en verklighet där AI, identiteter och mänskliga faktorer dominerar hotbilden.
Och resan fortsätter. ENISA förutspår att hoten fram till 2030 blir ännu mer komplexa. AI-drivna system kan själva kartlägga sårbarheter i realtid och kvantteknologi kan på sikt hota dagens kryptering.
World Economic Forum lyfter även att cybersäkerhet blir en allt viktigare geopolitisk faktor. Angrepp används både för att tjäna pengar och destabilisera samhällen. Därför blir samarbete mellan länder, myndigheter och företag avgörande för att bygga digital resiliens.
För organisationer innebär det att cybersäkerhet måste hanteras som en central strategisk fråga. Det räcker inte att bara bygga murar runt nätverk. Styrkan ligger i att snabbt kunna upptäcka, agera och återhämta sig. Träning, övningar och investeringar i kompetens är lika viktiga som den senaste tekniken.
Det som började som en reaktion på pandemin har blivit en långsiktig omställning. Framtidens cyberförsvar handlar om tillit, robusthet och förmåga att anpassa sig i en värld där digitala risker är en permanent del av vardagen.
