När säkerheten byggs in från början
Attacken blottlägger en större svaghet i den offentliga digitaliseringen: att cybersäkerhet ofta betraktas som något som kan läggas till i efterhand, snarare än att byggas in från början. Här blir begreppet ”secure by design” centralt.
”Secure by design” innebär att säkerheten planeras in redan från början – i systemets arkitektur, i mjukvarans kod och i processerna runt användningen. Det kan liknas vid att bygga ett hus där brandlarm, sprinklers och nödutgångar finns inritade i ritningen, inte något som sätts in först efter den första branden.
I fallet Miljödata hade flera principer kunnat göra skillnad:
- Multifaktorautentisering som standard: Angripare hade inte kunnat ta sig in bara med ett stulet lösenord. En extra säkerhetsnivå hade stoppat eller fördröjt intrånget.
- Segmentering av system: Om systemen hade varit uppdelade i separata delar hade en intrångspunkt inte automatiskt gett tillgång till alla uppgifter. Läckan hade blivit betydligt mindre omfattande.
- Minimal datainsamling: Genom att bara lagra de uppgifter som verkligen är nödvändiga hade mängden känslig information som stals minskat.
- Kryptering som grundprincip: Om uppgifterna hade varit krypterade både i vila och under överföring hade de varit värdelösa för angriparna även om de kommit över filerna.
- Automatiserad incidentrapportering: System som direkt larmar vid avvikande aktivitet hade kunnat förkorta tiden mellan attack och åtgärd – vilket hade minskat spridningen.
- Övningar som synliggör beroenden: Genom att simulera incidenter, till exempel via tabletop-övningar, kan organisationen upptäcka kritiska beroenden i leverantörskedjan och ställa tydligare krav på säkerhet och uppföljning.
Med andra ord handlar secure by design om att bygga in hinder, barriärer och skyddslager så att ett intrång inte får samma förödande konsekvenser som nu.
Expertkunskap tidigt i processen
Attacken mot Miljödata visar tydligt varför cybersäkerhetsexperter behöver involveras redan i planeringsfasen. Enligt Sveriges Radio brast flera grundläggande rutiner, som multifaktorautentisering och incidentrapportering. Hade experter funnits med från början hade hotmodeller, riskanalyser och tekniska designval kunnat förebygga de svagheter som nu utnyttjades.
Komplexa leverantörskedjor gör dessutom att en svag länk kan äventyra hela systemet. Det var precis vad som hände här, där en central leverantör blev en akilleshäl för hundratals kommuner.
Från reaktivitet till resiliens
De senaste veckornas händelser visar att snabbare informationsflöden och tydligare ansvarsfördelning är viktiga, men det är inte tillräckligt. Enligt Dagens Samhälle krävs politiska initiativ som höjer IT-säkerheten. Samtidigt behöver en kultur av säkerhet byggas, där säkerhetsfrågor genomsyrar hela livscykeln: från planering och utveckling till drift och underhåll. Regelbundna incidentövningar, från enklare tabletop-scenarier till mer fullskaliga incidentövningar, är avgörande. De gör det möjligt att upptäcka både tekniska och organisatoriska svagheter i förväg och tränar organisationen i att agera samlat och snabbt för att begränsa skadorna när en attack väl inträffar.
Cyberattacker kommer att fortsätta ske. Frågan är om våra system byggs för att stå emot dem och om organisationer kan agera med resiliens snarare än i panik.
Slutsats
Attacken mot Miljödata är fortfarande högaktuell. Den visar vad som händer när digitalisering går snabbare än säkerhet. Insikten vi bör dra nu är att cybersäkerhet inte kan ses som ett sidospår. Den måste in i arkitekturen, i kulturen och i politiken. Att anlita cybersäkerhetsexperter tidigt, att utforma system enligt ”secure by design”, att regelbundet öva incidenthantering och att stärka leverantörskedjorna är inte bara tekniska lösningar – det är avgörande för att skydda både medarbetare och medborgare i en digital tid.
För den som vill fördjupa sig i hur organisationer kan bygga säkerhet direkt in i sina system och processer rekommenderar vi att ladda ner vår e-bok Securing the Future: The Role of Cybersecurity in Product Development.
