Krisens verklighet i Sverige 

Energikrisen accelererade i maj med Hormuz-blockaden, som skurit av 20 procent av världens olja och lett till 2 miljoner inställda flygstolar i Europa. Flygbranschen kämpar med dieselbrist och astronomiska priser, medan jordbrukare varnar för konkursrisker då gödsel och traktordiesel blivit oöverkomliga.  

Regeringens krispaket, godkänt av EU, sänker skatter på bränslen och inkluderar stöd på 4,7 miljarder från tidigare i år – men experter efterlyser mer långsiktiga grepp som elektrifiering, digitalisering och datadriven optimering av energianvändning. Det handlar inte bara om nya reaktorer eller mer vindkraft, utan om att styra den energi vi redan har på ett mycket smartare sätt. 

AI-mjukvarans genombrott i krisen 

AI-verktyg har redan börjat ta täten i energioptimeringen.  

Prediktiv analys används i elnäten för att balansera produktion och konsumtion i realtid, minska spill och prognostisera efterfrågan med mycket hög träffsäkerhet – modeller som i Ukraina nått upp mot 98 procents träffsäkerhet under extremt pressade förhållanden.  

För flyg innebär AI-baserad ruttplanering och bränsleoptimering att algoritmer kan kapa förbrukningen med upp till 25 procent genom att ta höjd för väder, luftkorridorer, last och flygplatskapacitet i realtid. De mest avancerade lösningarna integrerar dessutom underhållsdata, vilket minskar risken för oväntade driftstopp.  

Inom jordbruket driver precisionsjordbruk – drönare, sensorer och autonoma maskiner styrda av mjukvara – ner diesel- och gödselbehovet med runt 30 procent i nordiska pilotprojekt, samtidigt som skördenivåer bibehålls eller stärks. AI-modeller kombinerar satellitdata, markfuktighet, väderprognoser och historiska skördedata för att styra exakt var och när insatser behövs.  

Svenska innovationer som digital nätplanering, smart styrning av industriell elförbrukning och AI-optimerade värmepumpar visar hur mjukvara kan bli en lika viktig energikomponent som ny fysisk kapacitet. I grunden handlar det om att flytta intelligens från stål och diesel till kod och data. 

Vad energisystemet kan lära oss om krishantering

Just nu syns energikrisen tydligast vid pumpen, på flygplatsen och på gårdsplanen. Men den börjar högre upp i systemet: hur bra vi är på att balansera elnätet, styra resurser och prissätta knapphet.  

Den resan pågår redan i Sverige. När en svensk aktör med ansvar för transmissionsnätet införde mer automatiserad balansering på den nationella balansmarknaden under 2025 uppstod initialt stora prisrörelser och periodvis extrema obalanskostnader – samma typ av volatilitet som nu riskerar att slå hårt mot både industri och hushåll.  

Tillsammans med HiQ genomfördes riktade åtgärder för att göra marknaden mer stabil, transparent och förutsägbar. En central del var att justera hur den nationella budväljaren fungerar, bland annat genom att införa ett toleransband som gjorde det möjligt att välja större och mer kostnadseffektiva balansbud, även om de inte var exakt optimala enligt den tidigare algoritmen. Syftet var att skapa en mer robust aktivering och minska risken för extrema prisutfall.  

Parallellt infördes temporära prisjusteringar och ett systematiskt analysarbete av priser och aktiveringsmönster, där energibolaget och HiQ tillsammans följde upp hur marknaden reagerade och snabbt kunde identifiera avvikelser och förbättringsområden. Resultat kommunicerades löpande till marknadens aktörer för att skapa transparens och förtroende.  

Åtgärderna bidrog successivt till en stabilare balansmarknad med bättre förutsättningar att hantera variationer i elsystemet. Under året ökade dessutom utbudet av balanseringsresurser kraftigt, särskilt i södra Sverige där uppregleringskapaciteten växte med mer än 40 procent. Det gav helt andra möjligheter att klara perioder med hög belastning eller stora variationer i elproduktionen – utan att priset fullständigt skenade.  

Lärdomen är central i dagens energikris: när systemen blir mer volatila, från vindkraft och sol till geopolitisk chock, blir det avgörande att ha mjukvara, data och algoritmer som kan:  

• balansera snabbt och träffsäkert
• dämpa de värsta prisrörelserna
• skapa förtroende genom transparens mot marknadsaktörer 

Det är precis den typen av arbete vi på HiQ gör i energisektorn – vi översätter komplexa marknadsmodeller, regelverk och tekniska krav till verklig, fungerande mjukvara nära verksamheten. 

HiQ:s perspektiv: energisektorn som plattform för AI-lösningar 

När vi pratar om AI som en möjlig game changer för flyg och jordbruk är det lätt att tänka på enskilda appar eller startups. Men mycket av effekten uppstår först när hela energisystemet blir smartare – från balansmarknaden till lokala nät och energiintensiva verksamheter.

På HiQ arbetar vi med lösningar för automatiserad balansering och smartare styrning av elmarknaden. Det handlar bland annat om att utveckla algoritmer och mjukvara som kan aktivera rätt resurser vid rätt tid, oavsett om det gäller vattenkraft, flexibel industri, batterier eller framtida vätgassystem. En viktig del är också att se till att komplex styrlogik och AI-baserade beslut går att förstå, följa upp och förvalta över tid.

Det som gör området extra intressant är att samma principer går att använda långt utanför själva energisektorn. Datadriven styrning, prediktiv analys och optimering av kapacitet blir snabbt relevanta även inom flyg, jordbruk och annan energiintensiv industri.

För flyget kan det handla om att planera rutter och bränsleanvändning utifrån det faktiska läget i energisystemet och bränslemarknaden, snarare än att optimera isolerat. Inom jordbruket kan precisionsodling och energistyrning kopplas närmare till när elen är billigare och mer tillgänglig, samtidigt som användningen av diesel och gödsel minskar. Och inom industrin blir det möjligt att anpassa produktion och belastning i realtid utifrån både pris och kapacitet.

För oss är det en naturlig utveckling av det vi redan arbetar med inom balansmarknad och energiinfrastruktur. Principerna är i grunden desamma. Det som förändras är tillämpningen. 

Den spetsiga paradoxen: AI räddar – men slukar energi 

Mitt i denna omställning finns en obekväm paradox: medan AI-system kan lösa stora delar av energikrisen, kräver själva träningen av de mest avancerade modellerna enorma mängder energi, i extremfallen motsvarande hela länders årsförbrukning.  

Lösningen ligger inte i att backa från AI, utan i att göra tekniken energieffektiv:  

Effektivare algoritmer och kod minskar mängden beräkningar för samma nytta.  

Utnyttjande av den spillvärme datacenter genererar kan göra att energin används två gånger – först till beräkning, sedan till uppvärmning.  

Edge computing gör att mer beräkning sker nära användaren, i fordon, maskiner och sensorer, vilket minskar datatrafiken till stora moln och därmed både latency och energiförbrukning.  

Branschspecifika AI-modeller som är mindre men bättre tränade för sitt uppdrag ersätter generiska ”one size fits all”-lösningar som slukar onödig kapacitet.  

I praktiken handlar det om samma sak som på balansmarknaden: att bygga in intelligens och effektivitet i själva infrastrukturen, inte bara i en app ovanpå. 

Frågan till regeringen: Varför inte subventionera AI-mjukvara? 

När regeringen nu rullar ut akuta stöd till flyg och jordbruk är frågan vad som händer sen. En strategi som bara bygger på subventionerade bränslen löser inte den strukturella energikrisen – den skjuter den framför oss.  

Ett investeringspaket i svensk AI- och mjukvaruinfrastruktur för energi, transport och jordbruk skulle kunna:  

• mildra dagens kris genom snabbare och smartare optimering
• bygga upp en långsiktig konkurrensfördel för svensk industri
• skapa exportmogna lösningar där erfarenheter från den svenska balansmarknaden kan paketeras och skalas.

Här har Sverige en möjlighet att kombinera det bästa av två världar: teknisk spets i energisystem och kraftfulla AI- och molnplattformar, med aktörer som HiQ som länkar samman reglering, verksamhet och teknik.  

Utan sådana satsningar riskerar vi att fastna i ett permanent krisläge där varje ny chock möts med tillfälliga stöd, i stället för att bygga de smarta, självlärande system som gör oss mindre sårbara nästa gång. 

Från balansmarknad till robustare energisystem

På HiQ jobbar vi tillsammans med aktörer i energisektorn för att göra komplexa energisystem smartare, stabilare och enklare att förstå och styra med hjälp av mjukvara, data och AI.

Tillsammans med en svensk aktör med ansvar för transmissionsnätet har vi varit med och utvecklat lösningar för den nationella balansmarknaden i samband med införandet av mer automatiserad balansering. Arbetet har bland annat handlat om smartare algoritmer, justeringar i budhantering och löpande dataanalys för att förbättra hur resurser används och balanseras över tid. Det har bidragit till att dämpa obalanskostnader och minska prisvolatilitet, samtidigt som tillgången på balanseringsresurser har ökat – särskilt i södra Sverige.

Vi arbetar bland annat med att:

• utveckla marknads- och styrsystem för el- och balansmarknaden,
• analysera pris- och aktiveringsmönster för att identifiera flaskhalsar, risker och förbättringsmöjligheter,
• skapa arkitektur där AI och automatiserad styrning kan införas på ett kontrollerat och transparent sätt i kritisk infrastruktur,
• utveckla och förvalta system som behöver fungera stabilt dygnet runt – även under pressade förhållanden.

Erfarenheten från energi, industri och offentlig sektor gör att vi ofta hamnar i skärningspunkten mellan teknik, verksamhet och samhällskritiska behov. Där handlar det sällan om att bygga nya pilotprojekt, utan snarare om att få komplexa lösningar att fungera i praktiken – över tid och i stor skala.

Vill du prata AI och energisystem med oss? Hör av dig!