EU:s AI-omtag rätt väg för att behålla Europas ansvarsfulla konkurrenskraft

Som affärsområdesansvarig för AI på HiQ följer Sofie Perslow arbetet med AI Act och EU:s digitala regelverk på nära håll. Här kommenterar hon kommissionens senaste besked och vad det kan innebära för svenska företag.

EU-kommissionens besked den 19 november att justera och delvis pausa delar av AI Act, inom ramen för det så kallade Digital Omnibus-paketet, kom inte som en överraskning. Men det har skapat en hel del reaktioner. Som en av världens första heltäckande AI-regleringar är AI Act omfattande, komplex och avgörande för Europas roll i det globala AI-landskapet.

Det som nu sker är ett riktat omtag som i praktiken innebär att de mest omfattande högriskkraven i AI Act, exempelvis för biometriska system och känsliga tillämpningar, nu ska träda i kraft senast december 2027 (tidigare planerat till augusti 2026). Exakt när beror på när tekniska standarder och supportverktyg finns på plats.

Samtidigt föreslår EU förenklingar och lättnader: tydligare och mer förutsägbara regler, mindre administrativ börda och en mer flexibel möjlighet att använda data och personuppgifter för att träna AI-modeller. Vissa generella förenklingar berör alla verksamheter, men de allra största lättnaderna gäller främst små och medelstora företag, så kallade SME.

För oss på HiQ, som arbetar nära både offentlig sektor och det svenska näringslivet, är slutsatsen tydlig: reglering är en viktig grund. Men det är positivt att den ses över för att minska osäkerhet och risken att verksamheter tvekar eller bromsar innovation.

Reglering är en viktig del av helheten – men måste vara tydlig och proportionerlig

Reglering behöver inte vara motpolen till innovation. Tvärtom kan ett gemensamt regelverk vara en av de viktigaste förutsättningarna för att europeiska företag ska kunna bygga ansvarsfulla AI-lösningar som skapar långsiktigt värde.

Att EU nu tar ett steg tillbaka och ser över delar av lagen kan därför vara positivt, om det leder till:

• tydligare definitioner och krav,
• mer stöd för implementering,
• och en rimligare balans mellan risk och innovationskraft.

Det här är inte bara en diskussion inom techbranschen. I många dialoger med kunder och partners, både inom näringsliv och offentlig sektor, hör jag samma sak: det är just osäkerheten, inte regleringen i sig, som är det största hindret. Det finns en positiv inställning till tydliga regler, men otydliga krav och ofärdiga riktlinjer skapar tvekan, försenar projekt och gör att investeringar pausas. Osäkerheten slår särskilt hårt mot SME-bolag som inte har lyxen av stora juridik- eller compliancefunktioner, men även större verksamheter tvekar.

Svenska företag behöver förutsägbarhet på en europeisk spelplan

Sverige står starkt. Vi har en avancerad digital infrastruktur, hög AI-kompetens och en lång tradition av att utveckla teknik med fokus på ansvar, kvalitet och samhällsnytta. Det gör att svenska företag har utmärkta förutsättningar att ligga i framkant – om spelplanen runt dem är tydlig och stabil.

Reaktionerna på EU-kommissionens besked är blandade. Civilsamhälle, forskare och experter, såväl svenska som europeiska, varnar för att försvagade krav och försenade regler för högrisk-AI kan minska transparensen och skyddet för medborgare. Den kritiken är viktig och ska tas på allvar.

Samtidigt välkomnar många röster, från exempelvis politiken och näringslivet, att delar av lagen förenklas och att införandet blir mer realistiskt. Och det är just här potentialen finns: med ett mer genomförbart regelverk ökar chansen att vi faktiskt lyckas med det som är själva syftet – att skapa innovativ och samtidigt ansvarsfull AI i praktiken.

”Ett mer genomförbart regelverk ökar chansen att vi faktiskt lyckas med det som är själva syftet – att skapa innovativ och samtidigt ansvarsfull AI i praktiken.”

När företag förstår vad som gäller och hur de ska följa reglerna vågar de också investera, utveckla och använda AI på ett sätt som ligger i linje med europeiska värderingar. Det är så Sverige och EU kan fortsätta vara med och sätta standarden för ansvarsfull AI globalt, istället för att hamna i ett läge där alltför komplex reglering gör att aktörer pausar eller går runt regelverket.

Branschorganisationer som TechSverige betonar också vikten av att undvika en svensk speciallösning. Där är jag helt enig, Sverige ska implementera AI Act utifrån EU:s minimikrav, inte gå längre. Ett harmoniserat EU-regelverk är avgörande för skalbarhet, export och konkurrenskraft. Inte minst för svenska bolag som ofta verkar på flera marknader redan från dag ett.

Faktorer för att reglering stärker, inte bromsar, innovation

Utifrån det vi ser i dialoger med svenskt näringsliv och offentlig sektor, och som ligger i linje med hur många andra experter resonerar, finns fyra centrala faktorer som behöver vara på plats för att regleringen ska stärka, inte hämma, ansvarsfull innovation:

1. Tydlig och praktisk vägledning – företag behöver veta hur de ska följa lagen, inte bara att de ska. Häri ligger en av de största bristerna: oklara definitioner, avsaknad av tillämpningsstöd och brist på detaljer gör att verksamheter helt enkelt avvaktar för att de inte vet hur de ska ta sig an regleringen.
2. Proportionerliga krav – här är balansen central. Många röster har lyft att alltför omfattande eller administrativa krav kan “överväldiga” start-ups och mindre bolag, som saknar egna compliancefunktioner. Det är viktigt att högriskområden har strikta krav men att kraven för övriga tillämpningar samtidigt inte blir så tunga att de hindrar utveckling, pilotprojekt eller breddinföranden.
3. Innovation under trygga förutsättningar med regulatoriska sandboxes – att kunna testa AI-lösningar i verkliga miljöer tillsammans med myndigheter innan full compliance krävs är ett kraftfullt sätt att kombinera innovation med integritet. Det säkerställer att regelverket landar i verkligheten och inte bara på papper.
4. Harmonisering och minimering av nationella särkrav (avgörande för Sverige) – vi får inte hamna i ett läge där vi tolkar och implementerar lagen på vårt eget sätt. Det skulle skapa fragmentering, höga anpassningskostnader och i praktiken straffa företag som vill verka internationellt. Något som framför allt drabbar svenska SME-företag som ofta agerar i flera länder från start. Förutsägbarhet på EU-nivå är avgörande för både export och innovationskraft.

Det här är områden där Sverige och EU kan stärka sin roll som global förebild. Områden som vi nu hoppas att EU-kommissionen levererar på.

Avslutningsvis

AI bör regleras. Det är viktigt för att skapa tillit och ansvarsfull användning, och det är helt i linje med europeiska värderingar.

Men regleringen får inte bli så komplex eller otydlig att den hämmar utvecklingen. När EU nu tar vissa omtag i digitala regelverk och AI Act är det ett välkommet tillfälle att skapa ett regelverk som både skyddar människor och stärker Europas innovationskraft.

Det är precis den balansen vi behöver för att Sverige och Europa ska fortsätta ligga i framkant i den globala AI-utvecklingen.