Struktur före stress
Det börjar i organisationen. Många försvarsprojekt är tekniskt briljanta men strukturellt tröga. Beslutskedjor är långa, ansvar är utspritt och kommunikation sker i stuprör.
Att få ut mer ur varje vecka handlar därför inte om att jaga snabbhet – utan om att bygga strukturer som gör rätt saker rätt från början:
- Team bör ha tydligt ansvar för en hel leveransyta, inte bara en delkomponent.
- Gränssnitten mellan team behöver vara väldefinierade – inte bara tekniskt, utan även i krav och beroenden.
- För att teamet ska kunna ansvara för arkitektur, test och dokumentation behövs rätt förmågor finnas på plats. Det kan t.ex. gälla roller som systemarkitekt, testledare och konfigurationsansvarig som dessutom behöver vara närvarande i teamets vardag – inte som externa specialister som dyker upp i slutet.
Ju mer ansvar ett team har för helheten, desto mindre risk för överlämningsproblem, omtag och dolda flaskhalsar.
Metodik som passar verkligheten
Det finns ingen standardmetod som löser allt. Men vissa principer återkommer hos de mest framgångsrika teamen i försvarsrelaterad utveckling:
- Inkrementell leverans, även om release sker sent. Att arbeta i mindre, verifierbara steg minskar risken för sena överraskningar.
- Tidigt och löpande test – inte som en slutfas, utan som en integrerad del av utvecklingen.
- Arbeta med tydliga krav/kravefterlevnad – och ha ögonen på slutprodukten för att i tid kunna upptäcka och flagga för diskrepanser.
De organisationer som lyckas bäst har ofta en hybridmodell: processer för spårbarhet, säkerhet och certifiering kombinerat med ett iterativt arbetssätt i det dagliga.
Det handlar inte om att vara “agil”, utan om att vara smart i varje del av kedjan.
Bryt flaskhalsarna – utan att bryta processen
De vanligaste flaskhalsarna i försvarsprojekt är välkända:
- Otydliga ramar för vad som ska göras. Även om kraven är tydligt definierade är det ofta desto otydligare om vem som ska göra vad och i vilken ordning.
- Otydliga prioriteringar kring hur man får ihop nyutveckling med vidareutveckling till redan beställande kunder
- Beroenden mellan olika team, där olika delleveranser förutsätter att andra delar av verksamheten har levererat sin del av kedjan.
Dessa är inte tekniska problem – de är organisatoriska. Och de kan lösas.
Exempel på åtgärder som ger effekt:
- Låt testautomatisering börja parallellt med utveckling – inte efter.
- Skapa en simulerad miljö för tidig integration så att systemkomponenter kan testas tillsammans redan innan hårdvara är färdig.
- Mät cykeltider för varje steg, inte bara för projektet som helhet – så att små förbättringar syns och belönas.
Data som drivkraft – även i konservativa miljöer
Traditionella projekt tenderar att rapportera framsteg i milstolpar och statusfärger. Det ger överblick – men inte insikt. För att skapa verklig förbättring krävs en annan typ av data:
- Cycle time: hur lång tid tar det att gå från idé till verifierad funktion?
- Lead time to release: hur lång tid från färdig funktion till produktion?
- Bug escape rate: hur många fel hittas sent som kunde hittats tidigt?
Även i klassiskt reglerade miljöer går det att mäta, följa upp och förbättra. Och när förbättringarna sker baserat på data, inte på känsla, får man något ännu viktigare än effektivitet: förtroende.
Sammanfattningsvis: Precision är inte motsatsen till tempo
Effektivitet i försvarsutveckling handlar inte om att ta genvägar – det handlar om att undvika omvägar.
Att skapa tydlighet, ansvar, samspel och återkoppling. Att bygga team som vet varför de gör vad de gör – och som ges förutsättningar att arbeta metodiskt, utan friktion.
För i en värld där man inte kan kompromissa med säkerhet eller kvalitet, är det smartaste man kan göra att bli snabbare på det som faktiskt går att påverka.
Vill du veta mer om hur vi arbetar med dom här frågorna på HiQ, hör av dig!
