Kunddata ny guldgruva – och hackarna gräver redan

Kunddata ny guldgruva – och hackarna gräver redan

En våg av attacker riktade mot stora kunddatabaser sköljer nu över bransch efter bransch. Kering, som äger varumärken som Gucci och Balenciaga, är ett exempel där en angripargrupp kommit åt kunddata kopplade till miljontals personer. Incidenten är ett exempel på en ökande trend där cyberkriminella fokuserar på att stjäla kunddata snarare än att enbart kräva lösensummor.

Fallet Kering är långt ifrån unikt. Intrånget skedde i juni 2025, då hackergruppen Shiny Hunters kom åt bland annat namn, mejladresser, telefonnummer, adresser och uppgifter om hur mycket kunder spenderat i butikerna. Händelsen har åter blivit aktuell sedan hackergruppen nyligen började sprida delar av materialet på nätet. Det illustrerar en bredare trend där datastöld blir allt vanligare som metod. Ransomware – där system krypteras och lösensummor krävs – är fortfarande en av de största hoten globalt. Men parallellt ser vi hur angripare i allt högre grad fokuserar på att stjäla och sälja konsumentdata, som i dag är minst lika värdefullt. När stora databaser över kunder blir handelsvara på nätet drabbas både företag och privatpersoner.

Så fungerar angreppen i praktiken

De flesta intrång börjar inte med avancerad kod, utan med människor. En medarbetare luras att klicka på en länk i ett mejl eller att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter. Genom en kombination av phishing och social engineering tar sig angripare in i företagets system, ofta via SSO-portaler eller molntjänster.

Väl inne kan de ligga lågt i veckor eller månader, kartlägga miljön och tyst exfiltrera enorma mängder data innan någon upptäcker det. Just detta angreppsmönster ser vi en ökande trend av – där intrånget sällan handlar om att låsa system, utan om att smyga ut kundregister som sedan säljs vidare.

Riskerna för konsumenter

För konsumenter innebär den här utvecklingen flera risker:

  • Identitetsstöld: Angripare kan använda personuppgifter för att öppna konton eller ta lån i andras namn.
  • Riktade bedrägerier: När angriparna vet vad du köpt eller var du bor blir bluffmejl och sms mer övertygande.
  • Långsiktiga konsekvenser: Uppgifter som en gång läckt ut kan återanvändas i nya attacker flera år senare.

Det gör att konsekvenserna av en läcka kan bli både akuta och utdragna – långt efter att företaget själva stängt incidenten.

Därför måste företag agera proaktivt

För många organisationer ligger fokus fortfarande på incidentplaner och förmågan att snabbt återställa verksamheten efter ett intrång. Det är viktigt – men inte tillräckligt när angriparna systematiskt går efter kunddata. När intrånget väl upptäcks har ofta enorma mängder information redan hunnit lämna systemen.

Därför behöver säkerhet i dag ses som en grundprincip i affären, inte som en efterhandsåtgärd. Den måste byggas in i allt från systemarkitektur och åtkomstkontroller till medarbetarträning och styrelsearbete. Kort sagt: förebyggande åtgärder avgör skillnaden mellan en avvärjd attack och miljontals läckta kunduppgifter.

“Ett enda lyckat nätfiske-mejl kan bli en katastrof. Investera i MFA, segmentering och verkliga övningar – annars riskerar kunderna att betala priset.”

– Pernilla Rönn, affärsområdeschef för cybersäkerhet, HiQ

Sju prioriterade åtgärder för att minska risken

  1. Minska framgången för phishing. Genomför regelbundna phishing-övningar för alla medarbetare. Fokusera särskilt på administratörer och andra roller med känslig åtkomst.
  2. Inför multifaktorautentisering (MFA). Säkerställ att MFA används på alla användarkonton och i alla miljöer. App-baserad MFA eller hårdvarunycklar är säkrare än sms.
  3. Zero trust & segmentering. Tillämpa principen om minsta privilegium. Ingen användare eller tjänst ska ha mer åtkomst än absolut nödvändigt.
  4. Upptäckt och snabb isolering. Bygg förmåga att hantera och säkra ändpunkter och loggar med hjälp av EDR och SIEM-lösningar som kan upptäcka avvikande beteenden i realtid. Öva regelbundet på incidenthantering.
  5. Skydda data på lagringsnivå. Kryptera kunddata i vila och i transport. Separera känsliga fält så att hela databaser inte går att använda även om de läcker.
  6. Hantera tredjepartsrisker. Inventera leverantörer och partners som har åtkomst till kunddata. Begränsa externa konton och ställ säkerhetskrav i avtal.
  7. Lyft frågan till styrelse och ledning. Rapportera cybersäkerhet regelbundet på högsta nivå. Nya regelverk som NIS2 gör detta till ett affärsansvar, inte enbart en IT-fråga.

Säkerhet som konkurrensfördel

När angreppens logik förändras måste också företagens logik göra det. Att minimera kostnader efter en incident är inte nog – förtroendet står på spel.

“Säkerhet är inte en kostnadspost, det är försäkringen för kundrelationer. De företag som gör säkerhet till en strategisk investering kommer stå kvar när andra halkar efter.”

– Pernilla Rönn, affärsområdeschef för cybersäkerhet, HiQ

Slutsats

Kunddata har blivit en av de mest eftertraktade tillgångarna på nätet. Intrånget mot Kering är ett av många exempel på hur snabbt det kan gå och vilka konsekvenser det kan få.

Företag som bygger säkerhet in i system, processer och kultur minskar inte bara risken för intrång. De stärker också sin konkurrenskraft, sitt varumärke och sina kundrelationer. För i en tid då hackare gräver efter kunddata som vore det guld, är det bara de företag som tar säkerheten på allvar som står starka när nästa attack kommer.

Vill du göra cybersäkerhet till en konkurrensfördel? Hör av dig!

Kontakta oss!

Välj ditt närmaste kontor, ser fram emot att prata!

Läs fler artiklar här