På HiQ arbetar Sofie Perslow som Head of AI och Pernilla Rönn som Head of Cybersecurity. De ser båda att AI kommer att förändra det mesta i nästa fas.
“AI har blivit en grundsten i kampen mot bankbedrägerier och kan analysera enorma datamängder, upptäcka avvikelser och flagga risker redan innan effekterna syns. Det handlar inte bara om att stoppa en misstänkt transaktion, utan om att förstå hela sammanhanget; från en lojal kund som beter sig oväntat till sofistikerade nätverk som agerar samordnat”, säger Pernilla Rönn.
Den tekniska utvecklingen har gjort att banker gått från att agera reaktivt till att arbeta proaktivt, med AI som drivkraft i en ny, datadriven riskhantering.
”Det stora skiftet är att vi nu kan gå från att reagera på bedrägerier i efterhand till att förutse och stoppa dem innan de hinner göra skada. AI ger bankerna en helt ny typ av proaktivitet”, säger Sofie Perslow.
AI-lösningar: metoder och utmaningar
För att hålla jämna steg används olika former av maskininlärning. Övervakad inlärning hjälper till att känna igen kända mönster, medan oövervakad inlärning kan avslöja risker som tidigare varit dolda. På forsknings- och utvecklingssidan testas även förstärkningsinlärning och federated learning, men de är ännu inte standard i större produktionssystem. Samtidigt blir syntetisk data allt viktigare för att träna modeller – särskilt där riktig bedrägeridata är svår att få tag på eller känslig att använda.
“Samtidigt är inte AI bara något man man pluggar in och kör. Reglering, etik och kompetens är utmaningar som måste hanteras. Dessutom växer kraven på transparens och förklaringsbar AI, inte minst med nya EU-regler runt hörnet”, säger Sofie Perslow och enligt Pernilla Rönn är också transparensen avgörande:
”Banker måste kunna förklara varför en viss transaktion stoppats – inte bara för att möta regelkrav, utan också för att behålla kundernas förtroende.”
Det är inte bara bankerna som har fått nya verktyg. Även bedragare drar nytta av AI. Under 2025 ser vi exempel på deepfakes, hyperpersonliga phishing-kampanjer och självlärande malware – allt skapat med AI. Det gör det ännu viktigare att bankerna håller sig ett steg före, både tekniskt och organisatoriskt.
”Vi ser att kriminella utnyttjar AI för att bli mer sofistikerade. Deepfakes och AI-genererade phishingattacker gör att hoten blir svårare att upptäcka, därför måste bankerna vara ännu snabbare i sitt försvar. En tydlig trend är ökat samarbete. AI och avancerad dataanalys har fört banker, myndigheter och teknikföretag närmare varandra, och globalt håller detta på att bli en ny standard för att skapa robusta finansiella ekosystem”, säger Pernilla Rönn.
Studier visar att andelen banker som använder eller planerar att använda AI för bedrägeribekämpning tredubblas mellan 2023 och 2025. Redan idag har nästan var femte organisation infört AI, och ytterligare en tredjedel är på väg att göra det inom två år.
AI blir en styrelse- och ledningsfråga
Utvecklingen har gjort att bedrägeribekämpning flyttar från att vara en dold backoffice-fråga till att numera vara på agendan i både lednings- och styrelsemöten. För att lyckas krävs stora investeringar, tvärfunktionella team och långsiktiga satsningar på både etik och kompetens.
”Under åren har jag sett hur bedrägeribekämpning successivt flyttats uppåt i organisationen. Och då inte bara utifrån hur nyckeltalen utvecklas utan att bankerna behöver säkerställa förutsättningarna och att de inte hamnar på efterkälken. Att bygga upp rätt kompetens och långsiktigt förtroende är minst lika viktigt som själva tekniken”, säger Pernilla Rönn
Slutsatsen är tydlig: AI har blivit en nödvändighet. Det är nyckeln till att skydda intäkter, bygga kundförtroende och skapa motståndskraft mot allt mer avancerade hot. Från datadrivet beslutsstöd till internationellt samarbete – bedrägeribekämpning har blivit en strategisk fråga om innovation, tillväxt och säkerhet för hela finanssektorn.
