Den här artikeln är en del av serien “Offentlig sektor 2025 – teknikskiftet som formar framtidens förvaltning”, där vi utforskar hur AI, cybersäkerhet och modern mjukvaruutveckling tillsammans driver nästa stora steg i svensk offentlig digitalisering.
En central utmaning kvarstår: många myndigheter arbetar fortfarande i äldre och monolitiska IT-miljöer, vilket försvårar både datadelning och utvecklingen av moderna tjänster. Digg (2025) lyfter särskilt tre hinder:
- bristande datakvalitet
- komplexa integrationer
- kompetensbrist
På samma gång pågår en kraftfull förflyttning mot molnbaserade och skalbara dataplattformar. Nextgov (2025) och Snowflake (2025) beskriver hur utvecklingen leder till:
- högre flexibilitet och skalbarhet
- förbättrad analysförmåga
- effektivare dataflöden
- stärkt säkerhet och styrning
Även om molntekniken fortfarande befinner sig i ett breddinförande accelererar satsningarna snabbt. Projekten rör sig stegvis från pilot till implementation med ambitionen att bygga en solid datagrund som möjliggör bredare AI-användning. Parallellt betonar flera statliga rapporter att modernisering inte enbart handlar om teknik: organisationer behöver stärkt kompetens, tydliga roller och uthållighet. Effekten skapas över tid, inte genom enskilda projekt.
Praktiska exempel och aktuella satsningar
Flera myndigheter illustrerar hur modernisering nu omsätts i praktiken. Skatteverket och Försäkringskassan har exempelvis migrerat delar av sina verksamhetssystem till molnbaserade plattformar, vilket har lett till:
- förbättrad skalbarhet
- snabbare handläggning
- effektivare automationsflöden
- mer avancerade analys- och riskmodeller
Även regionerna driver pilotprojekt där aktörer delar data i realtid kring vårdflöden, socialt stöd och samhällsplanering. Dessa initiativ har minskat dubbelarbete och skapat en bättre helhetsbild för både handläggare och medborgare. Exempelvis har flytt av journaler och ansökningar om ekonomiskt bistånd blivit snabbare tack vare samordnade processer.
På nationell nivå rullar digitaliseringsprojekt ut gemensamma integrationsplattformar och API-standarder som bidrar till färre driftstopp, bättre systemkompatibilitet, stärkt cybersäkerhet och kortare utvecklingscykler över myndighetsgränserna.
Gränsöverskridande samverkan: från stuprör till sammanhängande tjänster
Regeringens digitaliseringsstrategi för 2025–2030 lyfter samverkan som en av de mest avgörande framgångsfaktorerna. Det handlar inte bara om datadelning, utan om att utveckla gemensam arkitektur och enhetliga arbetssätt. SmartSi (2025) beskriver flera pilotprojekt där modern arkitektur möjliggör:
- färre dubbelinskrivningar
- kortare handläggningstider
- bättre helhetsbild
- snabbare väg från behov till digital tjänst
Flera myndigheter understryker samtidigt att tekniken visserligen möjliggör förändring, men att arbetssätten avgör effekten.
AI i vardagen: från vision till konkret värde
AI är inte längre en framtidsfråga i statliga utvecklingsplaner utan har blivit en praktisk del av verksamheten. Myndigheter använder AI för prediktiva analyser, prognoser, intelligent resursplanering, automatisering av manuella steg, datakvalitetskontroll och förbättrade användarupplevelser. Resultatet syns i:
- snabbare flöden
- högre kvalitet
- ökad rättssäkerhet
- bättre kostnadseffektivitet
Breddinförandet är dock ännu inte klart; perioden 2025–2030 väntas bli avgörande för att skala upp från pilotprojekt till vardagsrutiner.
Kompetens, beslutsstöd och samordning: nycklar till digital mognad
Datamoderniseringens största flaskhals är kompetensförsörjningen. Integrationsexperter, dataingenjörer och arkitekter lyfts fram som avgörande roller. Därför växer satsningar på vidareutbildning och cross-sektorskurser, något som ses som nödvändigt för långsiktig digital mognad.
AI används också allt oftare som beslutsstöd, exempelvis för schemaläggning av vårdpersonal, prediktiva analyser inom socialtjänsten och automatiserad datakvalitetssäkring. Effekten varierar beroende på organisationens mognad, men samordnade processer över myndighetsgränser pekas ut som en av de största kvalitetshöjarna för medborgarupplevelsen. Exempel som skolval och biståndsbedömning visar att både handläggningstid och missförstånd minskar när myndigheter arbetar ihop.
Nästa steg: gemensam datainfrastruktur och nya modeller för modernisering
Ett sannolikt nästa steg är en nationell ”data highway”, en gemensam datainfrastruktur som möjliggör att offentlig data delas säkert och automatiserat i realtid. Detta skulle exempelvis kunna automatisera:
- flytt av folkbokföring
- hantering av studiemedelsansökningar
- koordination av sociala stödprocesser
En annan möjlig utveckling är att mindre myndigheter börjar köpa integration, AI och dataanalys som tjänst från större aktörer. En sådan modell kan minska kostnader, påskynda modernisering och skapa mer jämlik service över landet.
Helheten: en modern, datadriven och samverkande förvaltning
Utvecklingen under 2025 visar att offentlig sektor rör sig tydligt mot modern datainfrastruktur, bred molnintegration, samverkande arkitektur, praktisk AI-tillämpning och mer datadrivna arbetssätt. Mognadsgraden varierar, men långsiktig effekt kräver både kompetens, incitament och uthållighet samt ett strukturellt skifte i arbetssätten. Riktningen är däremot gemensam och starkt pådriven av nationella strategier.
Digitalisering i offentlig sektor 2025 handlar inte längre om visioner eller strategidokument. Den handlar om praktisk modernisering där data uppgraderas, molnet breddinförs, samverkan accelererar, AI ger mätbar effekt och organisationer förändrar sina arbetssätt. Transformationen pågår och ökar i tempo, stödd av pilotprojekt, investeringar och en samordnad nationell riktning. Mycket återstår – men fundamentet är starkare än någonsin.
Vill du modernisera era digitala tjänster i praktiken?
HiQ hjälper offentlig sektor att bygga skalbara dataplattformar, skapa smartare integrationer och omsätta AI i vardagen – från arkitektur till färdig lösning.
Hör av dig så tar vi nästa steg mot en mer datadriven förvaltning.
Det här var den tredje och sista delen I artikelserien “Offentlig sektor 2025 – teknikskiftet som formar framtidens förvaltning”. De andra delarna hittar du här.
